Där äpplen föll ifjol

Idag har jag inte hunnit spendera särskilt mycket tid på gården. Ett möte drog ut på tiden och jag lämnade jobbet först kl 18.45 för att sedan skynda iväg på en plantauktion som började kl 19.00. Där ropade vi bland annat in en anemon, blåklint och en stor torva med stjärnflocka som alla hittade ett tillfälligt hem på ett tomt ställe i rabatten, i väntan på sin slutliga plats. Det bjöds på många intressanta plantor och jag satt med telefonen i högsta hugg för att snabbt som ögat kunna googla efter information innan klubban föll. Ca 19.45 Skyndade jag vidare till gården med mina fynd för att möta upp med sambon som var fullt upptagen med att samla ihop de sista högarna med hö. Han såg så nöjd ut där han satt på traktorn och körde från hög till hög, så jag passade på att ge mig ut på nässel jakt. Det är tydligen nu man ska plocka nässlor om man vill få ett riktigt bra nässelte. Nässlor lär vara bra för alla möjliga åkommor och ska vara en av de bästa medicinalväxterna som vi ha

Idag hann vi inte göra något vid gården förrän regnet fullkomligt öste ner och dränkte allt i sin väg. Högrepen lämnade ensam kvar bredvid skottkärran där den föll ur mina händer, då vi brådstörtat fick söka skydd från de stora dropparna som föll från den mörka himlen. Katten satt snäll och varm i soffan och väntade på oss inne i gästhuset när vi störtade in genom dörren. Han hade tidigare på dagen fått vara ute på äventyr och se sig omkring i trädgården under våran uppsikt. Löplinan fungerade bättre än vi hade hoppats och det syntes att Bobben som han heter, kommer trivas.  En storögd Bob ser sig omkring. Bobben får plötsligt syn på mosters hönshus. En stor och saftig höna skulle smaka kanske? Men nej, katten sprang snabbt som ögat iväg och gömde sig under gästhuset. Ingen höna här inte...  Snart vågade han sig fram igen och allt var frid och fröjd. Då fick han plötsligt syn på en fågel i mera passande storlek, första gången jag har sett honom smyga på någ

Igår hände det inte så mycket på gården. Jag gick mest omkring i trädgården och gjorde sådant som föll mig in, krattade lite här och strök på lite tjära där och njöt av det stilla lugnet. Sambon passade på att organisera i uthuset och det såg genast mycket bättre ut. Nu kan man med lätthet gå in och genast se vad som finns där.  Vi börjar snart komma till det stadiet när man får börja bygga upp istället för att riva ner. För att göra nytt måste man förändra och rumstera om lite grann. Nu får vi börja så gräsfrön istället för att trimma hömattan. Vi behöver inte längre skrapa bort färgen från lusthuset. utan endast njuta av den färdigmålade fasaden. Vi får vänta på ny tillväxt i prydnadsbuskarna istället för att ansa de spretande grenarna. Ännu finns det mycket kvar att göra men nu blir det mera att tillföra och bygga upp något nytt när vi snart börjar vara nere vid grunden.  Hittills har vi bara tillfört några små saker. Vi har köpt ny mylla till rabatterna, några pioner som

Idag har det varit bråttom på gården. Vi har hunnit med att plantera rödlök i växthuset, skrapat gammal målarfärg från lusthuset och målat det igen. ansat en av de 37 prydnadsbuskarna, trimmat gräsmattan och krattat ihop ca 17 kubikmeter hö! Vi har även hunnit med en kort båtutflykt och en snabb skogsvandring som resulterade i en fästing som hungrigt spatserade över min fot på jakt efter den perfekta platsen att bita fast... Jag är mörbultad men nöjd över det vi åstadkommit idag, nu ska det bli skönt att slänga upp fötterna i soffan och inte röra en fena för resten av kvällen.  En av 35 högar vi krattat ihop idag. En bild från vår båtfärd. Den sibiriska vallmon har börjat blomma. Är den inte vacker? Tid som spenderats i trädgården denna dag uppgår till ca 9,5H

Så härligt det är på gården just nu! Rabatterna har exploderat av grönska och det dyker ständigt upp nya saker jag inte visste fanns gömt där i jorden. Idag när jag målade lusthusets vägg njöt jag av de varma solstrålarna som silade ner mellan träden. Långt borta hördes göken som gol och jag drog en nöjd suck medan jag penslade på ännu några lager med färg. Jag är lycklig här.  Några fler tomatplantor har idag fått flytta in till växthuset och två paprikaplantor har fått göra resten sällskap. Nu ser växthuset näst intill komplett ut. Sambon har kämpat med gräsmattan som vanligt och imorgon lär vi kratta hela dagen. äppelträden har äntligen börjat få löv. Ett lager målarfärg fick lusthuset. Liljekonvaljerna växer och frodas kring dess knutar. Är det månne denna som du hoppades hade överlevt moster Maria? Sambon som flitigt kämpar med att trimma det gamla gräset. En dammhöljd men underbar bild som visar det vackra i det enkla. Solstrålarna föll så vackert gen

Idag på jobbet hade jag förmånen att få vara ute och vandra i skogen i ca fyra timmar. Jag älskar att vandra i skogen, gärna på egenhand så jag får vara ensam med tystnaden och med mina tankar, det är då jag trivs som bäst men sällskap går också bra. Idag var jag inte ensam, med mig hade jag en hel drös med nyfikna barn som sprang omkring och utforskade skogen omkring dem. Den kan verkligen vara en magisk plats om man väljer att se den med sådana ögon. Det finns så många små detaljer man inte lägger märke till om man bara hastar förbi. Vi hittade grodrom i en liten tjärn, såg en huggorm slingra förbi och upptäckte en hackspetts städ. Allt detta är så häpnadsväckande i ett barns ögon. Något som inte var lika underbart var solstinget som jag sedan drabbades av mot dagens slut. Varje sommar är det samma visa. Jag glömmer att skydda huvudet, bränner mig pionröd och lämnar vatten flaskan hemma... När ska jag lära mig? Hela kvällen har tankarna varit som seg sirap och tankeförmågan är näst

Solen värmer mark och hav, allt vaknar till liv omkring oss på gården och snart börjar allting grönska. Idag hörde jag svalorna som högt där uppe i skyn seglade omkring och sjöng sin välkomstsång för sommaren. Här kan jag andas och här infinner sig en underbar ro i min själ när jag vandrar omkring och ser på allt som växer och gror. Jag längtar efter att få gå barfota och känna det gröna friska gräset under mina fötter i sommar och bara andas in livskraften omkring mig. Idag har jag skaffat några växter till det hittills tomma växthuset. Där har alltid vuxit de allra godaste och saftigaste tomaterna, så några sådana plantor fick flytta in i värmen. Vi planterade också gurka, majs, sallad och en vinbuske som vi hoppas ska trivas. Så roligt det ska bli att få bjuda släkt och vänner på hemmagrodda grönsaker om vi grillar tillsammans i sommar! I sommar kommer vi att bo i gästhuset som finns på tomten, då huset för tillfället inte är beboeligt. Det ska bli skönt att gå tillbaka

Idag har det varit full fart på gården! Vi har hunnit med att trimma och räfsa gräsmattan, några fler prydnadsbuskar har blivit beskurna och jorden i växthuset har blivit rensad och fått ny näring i form av hästgödsel som en av grannarna var vänliga nog att avvara åt oss. Jag började även rensa en bänk bakom växthuset från diverse bråte men fick snart ge mig då jorden där ännu var full med tjäle. Sambon var duktig och fixade till prydnadsbuskarna som mest liknat vildvuxna skatbon. Även min mor hugger i och fixar i växthuset! Såhär bra blev det! Stenplattorna i mitten av växthuset hittade också fram. Första gästen har hittat till den halvtomma dammen. Jag älskar grodor och skulle gärna se att fler av dem hittar hit så småningom. För att den inte skulle ta skada, placerade jag ut en planka med ena änden i vattnet så grodan skulle ha möjlighet att ta sig bort från plurret. Men den tycktes trots allt trivas rätt bra i där den var. Vi invigde också en ny bo

Idag hälsade några goda vänner på oss vid gården och efter att ha visat dem runt, satte vi oss ner i solen för att grilla några korvar som vi hade haft med oss. Det blåste en smula men solen värmde gott där vi satt i de vita rottingstolarna och samtalade. Ännu en gång slogs jag av hur härligt det är med liv på gården och jag ser fram emot nästa gång någon kommer och tittar till oss och vad vi gör där. Medans vi satt och samtalade passade den överentusiastiska sambon på att smyga iväg med motorsågen för att ge sig på några halvdöda rönnar som slokande stått och hängt ett bra tag nu. Innan jag visste ordet av fick jag lämna rottingstolen för att agera bilvakt ute på vägen för att se om kusten var klar för att fälla den något ledsna rönnen. Det ser kallt ut men jag lyckades för första gången denna vår/sommar bränna mig i ansiktet. Jag kommer vara brun som en pepparkaka när sommaren är över. Den mycket imponerande engångsgrillen. Inga bilar i sikte. Trots att

När jag satt i det gamla gräset idag och beskar en av prydnadsbuskarna njöt jag till fullo av den lilla värmen vi precis har fått. Jag älskar den här tiden på året när allt vaknar till liv och börjar grönska på nytt. Dofterna, färgerna och allt det andra härliga. Fåglarna kvittrade så vackert där jag satt, att jag inte kunde låta bli att sluta ögonen för att lyssna dem en stund. Koltrast, bofink, hackspett, måsar och någon sångare tror jag också att jag kunde höra där jag satt och njöt. Koltrasten har alltid varit en favorit så jag njöt lite extra när jag hörde just dess sång. Men min lugna stund varade inte för länge och avbröts snart av ljudet av en motor som rivstartar och står och varvar en stund, när jag sen öppnar ögonen ser jag den överentusiastiska sambon komma körandes med den lilla Ferguson traktorn som han har mekat med sedan igår. Hans ansikte lyser av lycka och jag kan inte hjälpa att le stort som svar när jag ser hur glad han är över att ha fått ingång den gamla lilla t

Idag hade jag tänkt sitta hemma i stan och njuta av regnet med en bra bok och några varma filtar att kura ner mig i men den överivriga sambon satte snabbt stopp för mina planer. Nu far vi till gården! utropade han glatt och drog raskt på sig skorna. Jag kastade en blick ut genom fönstret och stönade. Japp det regnade fortfarande...  Efter mycket gnäll från min sida lämnade jag de varma filtarna bakom mig och vi satte oss i bilen och körde iväg till huset. Sambon flinade glatt hela bilfärden och försökte ge mig några uppmuntrande ord: Lite regn har aldrig skadat någon! Kvittrade han belåtet medan jag kände hur mungiporna sjönk allt längre ner. Orsaken till hans iver stod att finna i den gamla Ferguson traktorn som han hade bestämt sig för att fixa nu när det ändå regnade och vi inte kunde göra något trädgårdsarbete. En stund såg jag surmulet på medan han mekade med traktorn men snart nog hade jag accepterat mitt öde och bestämde mig för att gå och göra lite nytta istället för att s

Igår regnade det hela dagen och vi valde att stanna hemma i stan istället för att jobba på gården. Väderprognosen har lovat bättre väder nu till helgen, så förhoppningsvis hinner vi med lite trädgårdsarbete då. Lista med några saker jag hoppas få uträttat. Rensa i rabatterna. Byta ut jorden i växthuset. Räta ut uteplatsens stenplattor. Släpa några stenar till stenmuren. Växthuset efter att vi rensat ut all bråte. Nu behöver vi bara byta ut jorden och fixa de sönderslagna glasrutorna. Nedan följer några bilder på växter som överlevt i rabatterna. Dessa växer i ett varmt stenparti vid en liten trappa som leder ner till en markplätt som i några år fungerade som äng med vackra ängsblomster. Blåsipporna som växer lite här och var på gården. Dessa blev jag lite extra varm i hjärtat av när jag upptäckte dem. Jag älskade dem när jag var liten! Vem gillar inte runda. fluffiga knoppar som sedan slår ut i färgsprakande prakt. Sibirisk vallmo om jag inte misstar m

Det är både på gott och ont att ha en sambo som är både duktig och ivrig på att jobba. Det som är bra är att man alltid kan lita på att han får jobbet gjort och att han gör det noggrant och bra men ibland blir han lite väl energisk och tar i för kung och fosterland. Då står jag där med hjärtat i halsgropen som värsta arbetsövervakaren och mitt huvud skriker: nej nej nej! medan jag håller andan. Men jag försöker vara tyst då jag vet att det nog blir bra tillslut. Idag var inget undantag. Jag höll andan när han sågade ner de döda partierna av den sibiriska ärtbusken från 1920 talet. Jag höll andan när trimmern kom lite för nära några skott jag visste gömde sig under fjolårsgräset. Jag höll också andan när han med bestämda steg tog sikte på några av blomrabatterna... Men det blir bra och jag måste lära mig att ta ett steg tillbaka. Skulle vi göra på mitt sätt skulle vi inte ens ha kommit hälften så långt! Idag grävde vi fram den lilla gräsplätten man kör runt när man kommer till

Innan vi började pyssla med gården sade jag att det finns en enda sak som jag vill ha från huset och det var några vitsippor som jag kunde plantera vid vårt framtida hem, så de kunde påminna mig om gården och alla lyckliga stunder jag haft där.  Jag har oroligt gått och väntat i flera veckor för att se om vitsipporna klarat sig under det tjocka, kvävande lagret av torkat gräs som täckt hela skogsdungen var de brukat växa. Så idag såg jag den äntligen! En liten vit stjärna i gräset och jag blev så lycklig. Välkommen hem tycktes den säga.  Dagens projekt har bestått av att gräva fram en av stenmurarna på gården. här får ni en före och efter bild!

Varje gång vi är vid gården och fixar, känner jag ett så otroligt lyckorus. Det blir så bra! varje liten tova man rycker bort, varje liten sten man vänder rätt, allt faller på plats och det blir så bra. Idag tvingades jag lämna trädgårdsarbetet för att åka på jobb men sambon stannade kvar för att fortsätta med dagens projekt. Det som fixades idag på gården när jag var borta är följande: Sambon har tagit bort hundhagen, trimmat och räfsat gräset samt gett eken på gården en lätt trimning så den är några genar fattigare. Nu kommer man åt att klippa gräset under dess krona. Jag är så stolt över min duktiga sambo som arbetat så hårt idag under tiden jag var på jobb! Det är en sån otrolig skillnad han åstadkommit när jag var borta.   Längst ner ser ni hur hundhagen såg ut före sambon tog bort den. Idag hade vi också våra första gäster, Min sambos bror och hans familj kom på besök och det var så roligt att se liv på gården igen. Den är verkligen en plats för samvaro och jag ser fram

Igår när vi kom från gården väntade en otrevlig överraskning på oss hemma i stan. Vi hade knappt satt in fötterna innanför dörren innan en granne ringde på och sade att det är något vi behöver ta en titt på nere i källaren. Vi följde med ner och till vår besvikelse/förfäran ser vi att någon har brutit upp låset till vårt förråd och gått igenom alla våra saker... Inget fattades som tur var men jag förstår ändå inte varför någon brutit sig in och spridit ut våra saker? Till saken hör att man behöver låsa upp två dörrar för att komma till förråden från den allmänna korridoren, så det är någon som har haft nycklar som brutit sig in. Det vill säga någon i huset... Fattar inte varför man gör så?! Idag installerades övervakningskameror i huset då det inte är det enda som hänt här på kort tid... När sådant händer är det skönt att få dra sig tillbaka till gården för att fixa lite i trädgården. Idag har vi rensat växthuset från all bråte som under en längre tid samlats där. Plastkrukor,

Som alla andra som får tassarna på ett nytt projekt, flyger fantasierna hejvilt och jag vill skapa allt och lite till. Jag får stora visioner som jag innerst inne vet att kanske inte stämmer med hur verkligheten kommer att se ut sist och slutligen. Men det är ju en del av glädjen att få fantisera och drömma?  Jag har inte hittat bilder som exakt passar in i de drömmar jag har för trädgården men ni kan i alla fall få en liten uppfattning om hur mina tankar går från bilderna. Bilden uppe till höger är hur trädgårdslandet ser ut just nu och jag drömmer om att fixa några planteringslådor så skötseln av växterna blir lättare. Troligen kommer det bli vanliga fyrkantiga lådor men jag tycker dessa som ni ser på bilderna är så mycket trevligare! Den halvfärdiga stenmuren vid gäststugan skulle jag gärna bygga ut så den blir tydligare. Blommorna är inte en nödvändighet men visst gör de det hela mycket trevligare? Det blir att släpa mycket sten i sommar... Sittplatsen som ha