Små steg
Idag har jag haft mycket att tänka på, oro har blandats med glädje och jag har valt att ta små steg denna dag så inte tankarna blir för stora. Livet kan ta snabba vändningar och ibland får vi bara klamra oss fast och hoppas på det bästa. En sån dag har en god vän till mig haft som nyss blev mamma till en liten pojke som föddes prematur i vecka 32. Men deras historia är inte min att berätta, trots att mina tankar funnits hos dem idag.
När tankarna blir stora är det skönt att ha något att koncentrera sig på, så idag har vi återigen varit och fixat vid huset. Det var gäststugan som denna dag fick sätta dammet till. Det var total tömning som gällde samt skrubbande av både golv och tak. Allt blev skinande rent och även den stora snöbollsbusken fick sin beskärda del. Bokstavligen. Den var så stor att man inte ens nådde dörren utan att slingra sig genom dess grenar. Stenplattorna passade vi också på att gräva fram ur fjolårsgräsets kvävande grepp.
Före och efterbild.
Kommentarer
Skicka en kommentar